fredag 22 april 2011

Följa normen, dricka alkohol, men till viket pris?


Till att börja med ska jag säga att jag inte har någon avsikt att på något sätt övertyga om vad som är rätt och fel angående alkoholkonsumering. Det är upp till alla att göra sina egna val, precis som med allt annat här i livet. Jag kan dock visa en annan sida av myntet och kanske trigga någon form av tankeställare hos er läsare. Jag vill helt enkelt att så många som möjligt ska må så bra som möjligt och jag tror man kan behöva bli påmind om vad vi faktist utsätter oss själva och våra kära kroppar för när vi förtär denna ädla dryck.

I mitt tidigare inlägg treenigheten tog jag upp en del om hur alkoholen påverkar oss, då främst ur ett fysiskt perspektiv. Eftersom jag inte dricker ofta men ändå umgås med många som ofta eller alltid dricker i sociala sammanhang, kan jag kanske ge en annan synvinkel på hur det är att mestadels vara nykter och varför jag anser priset vara alldeles för högt för att ta till flaskan.

Nu minns jag inte exakt när det var som jag fick för mig att på allvar ställa om mina vanor till sällandrickare men det var helt klart någon gång under gymnasietiden. Jag minns kvällen (tills drickandet tog överhanden och minnesluckorna tittade in) som en av många hemma i Nyköping. När jag vaknade och mådde som jag förtjänade och tänkte som man ofta gör ”Ska aldrig mer dricka igen..” slog det mig att denna gång hade jag även lyckas supa bort min plånbok och min mobil. Ångesten slog som en blixt från en klarblå himmel, dags att börja leva i nuet. I soffan låg jag och tänkte vidare på vilka fler konsekvenser alkoholen bär med sig.



Om en vecka har sju innehållsrika dagar kan man ju genast räkna bort dagen efter en ordentlig fylla. Vi vet ju alla hur man bara vill slappa bort en sådan dag enklast genom att uträtta så få göromål som möjligt. Om man som så många gör jobbar fem av veckans sju dagar, räknar jag enkelt på EN återstående fri dag. Hemsk tanke, ska jag verkligen behöva offra så mycket bara för att följa normen? Jag bestämde mig helt enkelt att hädan efter blir det nyktert festande, och det vara ingen lätt övergång må jag säga. De första veckorna var man osäker, osocial och i övrigt fruktansvärt uttråkad. Efter en tids festande och utgång så började allt släppa, alla hämningar man hade började ge med sig utan en minsta droppe alkohol.

Två till tre månader senare var man helt omställd och nu kunde en helt nya era av festande och socialt umgänge äga rum. Jag har svårt att finna nackdelar med att vara nykter och kunna umgås precis som alla andra, fördelarna överväger i alla avseenden.

Jag rekommenderar dock ingen att ”prova” gå ut en kväll nykter, det handlar om att ändra hela sin livstil, en gång är ingen gång. Det är trots allt en vana som för många tog sin början i en alldeles för tidig ålder och nu är något som ligger i majoriteten av allas natur. Det är precis som viktnedgång, det finns ingen quickfix.

Jag har långt kvar i min personliga utveckling innan jag själv helt och hållet kan släppa på alla hämningar. Med tiden kommer det gå lättare och lättare, vilket utan tvivel är ett av mina mål här i livet; att alltid kunna säga och göra precis så som tanken faller in, utan att det känns pinsamt, konstigt eller fel.



Tänkt dig själv på en nattklubb i vänners närvaro, du äger allt och alla. Du har full kontroll på allt du säger och gör, behöver aldrig oroa dig för att göra bort dig med ord eller rörelser. Du upplever allt i realtid och uppmärksammar i minsta detalj vad som händer i din omgivning. Du kommer känna dig ruskigt självsäker när du minglar runt, konfronterar och konversar med vem som helst, främmande personer såsom dina närmaste. Du kan säkert redan nu räkna ut hur du kommer känna dig, just precis, trygg med dig själv. Och självsäkerhet är ju något vi alla eftersträvar eller hur?

Det finns droger som får dig att känna samma euforiska känsla, men varför fly verkligheten och din egen personlighet när du kan vara där, i egen hög person vara dig själv och uppnå precis samma känsla?

Det kostar dig ingenting fyskiskt, psykiskt, ekonomiskt eller känslomässigt.

Vad som än händer så kommer du veta varför, för du var där, opåverkad och i dina sinnes fulla bruk.

Låter det inte som det givna alternativet? Jag menar hur bra låter inte det här:

Ett rus som aldrig tar slut?

Som avslutning så kan vi även ta upp de uppenbara fysiska effekterna. Om man någon gång ska lyssna på vad sin kropp säger så är det i kombination med alkohol. Det är ett gift och din kära kropp vet detta mycket bättre än du. Så fort först droppen slinker ned börjar kroppen redan omprioritera. Processer såsom matsmältning, fettförbränning, proteinsyntes, uppehållandet av vätske, vitamin och mineralbalansen nedprioriteras omedelbart. Allt din kropp vill är att bli av med alkoholen, så den åter kan fokusera på de ovan nämna uppgifterna. Jag lever inte som jag alltid lär, försöker dock i största möjliga mån hålla mig undan alkohol. Det bästa är en öl någon gång för den goda smakens skull, att bli full är hursomhelst inget jag längre eftersträvar.

Kort och gott, som med det mesta här i livet, kostar det så smakar det.